Anna Jensen

Har länge tänkt att jag ska lägga upp en typisk "mitt au pair-år" lista här på bloggen. Kort och gott en liten sammanfattning av allt jag vart med om. Eftersom mitt år "bara" blev 9 månader så tog jag mig friheten att ta bort de frågor som handlade om jul, nyår osv. eftersom jag aldrig fick uppleva det i USA.

 

 

 

9 januari är ett datum jag alltid kommer att minnas. Alltså dagen då jag lämnade trygga Sverige för att påbörja mitt nya liv i staterna. Även 24 mars (vilket lustigt nog är exakt 7 månader sedan) eftersom det var då jag flyttade till den familj som jag anser vara min riktiga värdfamilj. När jag tänker tillbaka på min tid som au pair är det bara tiden i Cali jag tänker på. Känns lite knäppt att jag faktiskt började mitt år med att bo tio veckor hos en familj jag inte trivdes med.

 

 
Gjorde du någonting under ditt au pair år som du aldrig gjort förut?

I princip allt jag gjorde under min tid i USA var något jag aldrig gjort förut. Flytta till en annan värdsdel, bo med helt okända människor, ta hand om deras barn osv. Allt som var så ovant i början blev vardag, stora bilar, stora vägar stort stort stort vart man än vände sig. Men en händelse jag alltid kommer att minnas är påsken. Att fira Passover var helt nytt för mig och jag är glad att jag fick vara med och se hur det gick till (även om det var helt galet!)

 

 

Vad var det roligaste?
Oj! Vet inte om jag kan välja något speciellt men jag skulle kunna gissa att det är något jag gjorde med Rebecca. Vi hade alltid något knäppt på gång. Ghetto-klubben i SF där taxichauffören på vägen hem trodde att vi var lesbiska. Alla gånger vi gjort något knäppt i bilen: kört mot rött, skrikit med till musiken eller tappat bort bilen i något parkeringshus. Gått på bio fyra gånger på en vecka, stalkat basketkillar i mataffären och i princip bott på Cheesecake Factory. När vi gick ut i Santa Monica och hamnade på "efterfest" hos en random kille där vi satt och drack vatten innan vi tyckte att det var dags att rymma. Hyrt sjukt många dåliga filmer på Redbox, skämt ut oss på BARTen när det visade sig att tjejen framför kunde svenska och ätit waaaaaay för mycket FroYo. För att göra det enkelt: min tid i Cali hade inte vart densamma utan Rebecca.

 

 

 

Att säga hej då. Till Emelie när hon åkte tillbaka hem till Sverige, till Rebecca när hon flyttade till LA och det värsta: att säga hej då till min värdfamilj! Man kan tycka att det ska vara jobbigt att lämna Sverige för ett år. Men innerst inne vet man att man kommer att komma hem igen. När jag lämnade Cali, mitt andra hem, visste jag inte när jag skulle få se min värdfamilj igen. Jag vet att vi kommer att ses i framtiden bara känslan av att inte veta när var (och är) väldigt jobbig!

New York, Atlanta, San Francisco, Santa Cruz, Napa, Chicago, Michigan (fråga mig inte vad staden hette), Los Angeles (+ Hollywood), Santa Monica och Santa Barbara. Sen har jag mellanlandat i Texas och åkt genom Indiana men det räknas inte. Sen, naturligtvis, alla småstäder som Oakland, Berkeley, Walnut Creek osv. där man hängde hela tiden.

 

Första besöket i SF

 

 

 

Vad är det mest stolt över?
Naturligtvis är jag stolt över mig själv som faktiskt våga flytta till andra sidan Atlanten där jag inte kände en kotte. Men ska jag vara ärlig så kändes det aldrig stort och läskigt för mig, det var så naturligt eftersom jag hade drömt om att bli au pair sen jag var 15 år. Däremot är jag riktigt stolt över att jag tog mig igenom rematchen. Även om jag hade turen som inte blev utslängd så bodde jag nästan två veckor med en familj som efter ett tag slutade prata med mig. De sista dagarna gjorde jag inget annat än att sitta instäng på mitt rum och vänta på att få mail från en ny familj. Jag hade faktiskt gett upp och ställt in mig på att åka hem när jag fick mailet av min värdfamilj i Piedmont. Först var jag inte intresserad men sen tänkte jag: nej nu jävlar ska jag göra det här! Och det gjorde jag, tur det!

 

Still in Atlanta

Hur har du förändrats?
Ibland känns det som att jag inte har förändrats alls under min tid i USA men det har jag! Jag har blivit mer öppen och social och tar tag i saker på egen hand. Jag har mognat något så otroligt och har en helt annan syn på det mesta här i livet. Jag har verkligen insett att det inte finns något som heter "bara ta hand om barn", jag har bättre tålamod och jag hanterar mitt temperament på ett helt annat sätt. Tro mig, att åka som au pair är en sprak rakt ut i vuxenlivet.

Usch prata inte om det! Mat, bio och Starbucks. Även shopping av alla slag men inte alls på samma sätt. Vi skämtade alltid om att man i princip äter upp sin au pair-lön.

 

 

Vad önskar du att du hade gjort mer?

Rest mer och gjort mer spontana saker på min lediga tid.

 

 

Slöat. Visst kan det vara skönt att bara hänga ibland men som jag skrev innan, jag skulle ha vart mer spontan. Ibland känns det som att jag slösade bort mycket pengar på onödiga saker. Men va fan, är man i USA så är man.

 

Vet inte riktigt om jag kan komma på något. Men jag önskar att jag hade stått upp för mig själv när min första värdmamma i princip hade mig som hemhjälp. Men naturligtvis var jag rädd att hon skulle slänga ut mig så att jag skulle få åka hem till Sverige igen efter bara några veckor. Annars har det bara vart småmissar som att köra mot rött (ja, i USA är det en "liten" miss), komma försent och repa första värdfamiljens bil. Men sånt kan man leva med om ni frågar mig!

 

 

Nicki Minaj - Starships, One Direction - What makes you beautiful, The Wanted - Glad you came, All American Rejects - Move along, The Veronicas - 4ever, Justin Bieber - Boyfriend, The Black Keys - Lonely boy samt tusen andra kommer alltid att påminna mig om Rebecca och våra galna upptåg. Hela Tyler Hilton skivan Forget the storm symboliserar Emelies besök eftersom vi lyssnade på den i bilen hela tiden. Fun. - We are young, Kelly Clarkson - Stronger och Maroon 5 - Payphone får mig att tänka på N och L eftersom det är deras favoritlåtar. Gotye - Somebody that i used to know påminner mig om Atlanta och min rematch (men på ett bar sätt). Den påminner mig även om N och L eftersom de utsåg den till min favortlåt. Flo Rida - Good feeling får mig att tänka på ett galet house party i Atlanta. Ja, listan kan göras lång.

 

Hur tillbringade du din födelsedag?
Eftersom jag hade hämtat upp syster kvällen innan så vaknade jag upp på min 20-årsdag med sällskap! Starbucksfrukost, SF, middag på Cheesecake Factory och bio på kvällen. Kunde inte bli bättre!

 

 

Bara i min loverboy ♥

 

Vilken är den finaste komplimangen du fått och vem sade den?

Oj, det jag kan komma på är mer roligt. När vi var i Chicago var mina värdföräldrar ute på middag och jag jobbade kväll. Av någon anledning var L sur på mig och jag hörde att hon satt och klagade för N. Då utbrister N "I don't agree with you L. I really like Anna, she's so nice!" varpå L säger "Yeah, I guess you're right..". Även om jag visste att L inte var arg på mig på riktigt så var det så gulligt att höra N försvara mig. Haha, mina små troll!

 

Det vanliga: mer pengar, mer shopping, flera resor. Eller nej, det hade nog inte gjort någon större skillnad.

 

Träffade/såg du några kändisar under ditt au pair år?
Vid två tillfällen har jag vart 99% säker på att jag just sett en kändis. Första gången var när jag skulle lämna Atlanta. Jag letade efter min gate och möter en kille som jag tycker verkar bekant. När han passerat insåg jag att det var Daniel Gillies som spelar Elijah i Vampire Diaries. Makes sense eftersom de filmar serien utanför Atlanta. Andra gången var liknande, men på Disneyland. Vi mötte en kille och jag sa "honom kände jag igen". Om jag har rätt var det Cam Gigandet (från bland annat Twilight och OC) och om inte så har han en äckligt lik dubbelgångare. Därför håller jag fast vid att det faktiskt var Cam vi såg!

Min underbara värdfamilj, naturligtvis, och Rebecca som är min bättre halva. Hade aldrig trott att jag skulle hitta en så fin vän på andra sidan Atlanten. Att vi också skulle bo ca 30 min från varandra här hemma i Sverige är bara sjukt. Sånt händer inte! Sen finns det naturligtvis många andra underbara människor som jag lärt känna under min tid i USA, både i Cali och i Atlanta.

 

Vem saknade du mest under ditt år?
Familj, vänner och lilla kissen.

 

 

Vovven som bara var tio veckor gammal när jag kom. Han kunde inte gå upp för trappen, man fick ta ut honom varannan timme och han bajsade på mattan. Men jäklar va söt han var den lille sälen!

 

Utan tvekan min livvakt vid poolen! Var till och med tvungen att ta med Rebecca dit en gång så att även hon fick se hur snygg han var!

Om vi pratar personer så naturligtvis N och L. Men måste passa på att nämna mina life savers: Starbucks, Cheesecake Factory och Yogofina (sorgligt men sant!)

 

 

Att jag fick ställa in alla reseplaner med Rebecca, att jag missar halloween, thanks giving och jul och att jag aldrig besökte Alcatraz. Men det kan jag göra senare i livet!